Vårens första dag

Tack för det klotformade ljus

som tänds av morgonstundens gud.

Du kastar ljus över vår jord,

du kastar natten överbord.

Vi börjar om på nytt igen,

jag kommer kalla dig för solen.

Och här på vårens första dag

så verkar allt va som det ska.

Men trampar på gamla trista

törnroskvistar,

anar en massa mörka moln.

Grindarna börjar gnissla,

vinden viskar:

"Kom och följ med mig härifrån."

Bort i det blå.

Bort och vadå?

Jag brinner för att bli

så vilt förunderligt fri

när allting är förbi.

Bort och iväg.

Se mina steg -

Jag står och stampar jord,

jag finner inte ord,

farväl du sköna jord!

Jag har fått nog.

(Rex Ljungqvist 2013, rev. 2025)